När Alexander Graham Bell fick patent på den första telefonen i slutet av 1800-talet kunde han knappast föreställa sej hur en telefon skulle se ut 2018. Det som började som en stor, väggfast, otymplig manick blev en tunn liten sak med vilken man inte bara kan ringa folk, utan också betala räkningar, läsa dagstidningar, skicka epost och kolla recept på vad man nu är ute efter – till exempel. Den kristna kyrkans historia ser ut precis tvärtom, tyvärr. Det som började som en ytterst enkel, rörlig, mobil, organisk gemenskap, ledd av några enkla lärjungar (=lärlingar) blev en otymplig, stor organisation, ledd av ”proffs” och lika svårsvängd som Viking Lines M/S Amorella.
Så – när vi frågar efter prototypen för församlingen behöver vi gå tillbaka till urkyrkan. Där tycker jag mej se åtminstone tre avgörande saker som präglade den första kristna gemenskapen: Nåden, inte perfektionismen, som atmosfär. Upplevelsen, inte teoretiserandet, av Guds kraft som grunden för tron (1 Kor. 2:5). Lärjungaskapet som arbetsmetod, inte bara som vacker teori, dvs man kommer in i sin kallelse och sitt uppdrag genom mentoring.
Dethär stimulerar min tanke denna halvgråa februarimorgon 🙂 Vilka tankar stimulerar dej?
Pastor Camilla