När jag var 13 år läste jag en bok som verkligen kommit att prägla mitt liv: David Wilkersons ”Korset och stiletten”. Boken födde en okuvlig längtan att tjäna den Gud jag läste om och den blev för mig en kallelse. Det var första gången jag förstod att Jesus kan förvandla människors livssituation – på riktigt. Den sanna berättelsen om Nicky, Israel, Jo-Jo, Maria och många andra som alla var mer eller mindre nerknarkade, som slogs och dödade, som inte hade någon framtid, mänskligt sett, berörde starkt. När den något malplacerade landsortspastorn Wilkerson bad och predikade i ett möte han ordnade för dem i Brooklyn, New York, höll allt på att urarta. Killarna var där för att sabotera, stjäla kollekten och visa pastorn vem som regerar på gatan. Istället övermannades de av något som var betydligt starkare än de själva, av en konkret beröring från den Helige Ande. Följande dag travade de in på polisstationen för att visa upp sina nya Biblar, få polisernas autografer i dem och berätta om vad som skett. Det var en radikal förvandling. Och den höll.
För oss i Norden blir kontentan av kristen tro lätt något annat. Det kan handla om lite ljuständning, vackra, religiösa ceremonier och en präst som levererar en generell betraktelse om livet. Men vi får aldrig glömma att den kristna församlingen är kallad att förvalta budskapet om kraften hos den Jesus som är likadan idag som då, som fortfarande söker människor som är förlorade för att ge dem en alldeles ny början.
Författaren och pastorn RT Kendall berättar i en av sina böcker om ett plakat han lät sätta fast på insidan av sin predikstol i Westminster Chapel i London. Varje gång han steg upp i den kunde han läsa: ”Maybe today” – kanske idag. Den förväntan är livsviktig att bevara. Varje dag kan bli en dag då någon kan bli berörd av Gud. Låt oss alltså aldrig förlora tron på den Gud som bryter igenom och gör under. Det kan hända, också idag.
Pastor Camilla